En eftermiddag i oktober rullar vi in vid Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund i Ystad, SÖRF. Vi ska besöka räddningstjänsten här och se hur en dag kan se ut hos dessa vardagshjältar.

Vi tas emot av Roger Larsson, Insatasledare och anvarig för radioutrustningen här på stationen. Roger arbetar delar av sin tjänst tillsammans med en förvaltare i Rakel Skåne. Rakel Skåne administrerar Rakel åt räddningstjänsterna, övrig kommunal verksamhet samt kommunala bolag och förbund i Skåne, vilket innebär totalt ca 2500 Rakelmobiler. 

Vi börjar vårt besök med en fikapaus i det kombinerade köket och konferensrummet och Roger introducerar oss för sina kollegor. 
Under samtalet berättar han att Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund, SÖRF, grundades i januari 2000 som ett kommunalförbund. Med drygt 84 000 invånare i medlemskommunerna Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad, fungerar förbundet som en samarbetsplattform. Förbundet har sitt administrativa säte i Ystad. 

Brandstationen i Ystad har varit verksam sedan 1978 och rymmer idag 28 engagerade medarbetare. Arbetsgrupperna består av femmannalag som bemannar stationen dygnet runt. 
Varje brandman har ett särskilt ansvarsområde, inte bara under utryckningar utan även på stationen. Det kan exempelvis innebära ansvar för yträddningsutrustning, vilket inkluderar regelbundna tester och kontroller för att säkerställa utrustningens funktionalitet.

Utöver detta innefattar brandmännens arbetsuppgifter besök på skolor och företag för att informera om brandsäkerhet. De deltar också aktivt i olika evenemang såsom julskyltningar, marknader och traditionsdagar. 
Brandmännen erbjuder även utbildningar som syftar till att förebygga olyckor och förse allmänheten med kunskap om hur man agerar vid en eventuell olycka. Målet är att skapa och upprätthålla ett tryggare samhälle genom att förebygga olyckor och minska skador på människors liv, hälsa, egendom och miljö.

När vi diskuterar krisberedskap, blir det uppenbart att detta utgör en väsentlig del av räddningstjänstens arbetsuppgifter. Vid allvarliga samhällsstörningar, exempelvis långvariga strömavbrott, är det av yttersta vikt att ha en hemberedskap som möjliggör överlevnad under minst en vecka utan samhällets vanliga stöd.
För att uppnå detta krävs att grundläggande behov täcks på flera fronter. Det kan innebära att ha tillgång till vattendunkar och matkonserver hemma, säkerställa att filtar och varma kläder finns tillgängliga samt att ha en batteridriven radio för att kunna ta del av aktuell information. Dessutom är det fördelaktigt att lära familjen att ringa 112, utbilda sig i hjärt- och lungräddning, installera brandvarnare och spara viktiga kontaktuppgifter under ICE (In Case of Emergency) i mobiltelefoner.

På SÖRF använder man Northcoms radioutrustning för att kommunicera via Rakelnätet, som bygger på TETRA (Terrestrial Trunked Radio). Infrastrukturen är konstruerad för att vara både säker och robust. Detta säkerställs genom kryptering för att förhindra avlyssning och obehörig användning, en hög grad av redundans samt en infrastruktur som planerats för att hantera tuffa väderförhållanden och långa elavbrott.

För närvarande är över 600 organisationer runtom i Sverige anslutna till Rakel. Denna teknik används av flera viktiga samhällsaktörer såsom polis, räddningstjänst, sjukvård och försvarsmakt. Dessutom nyttjas den av ett brett spektrum av andra myndigheter, energibolag, kollektivtrafikmyndigheter och olika verksamheter. 
Alla landets länsstyrelser, kommuner och regioner är också anslutna till Rakel, vilket skapar en omfattande och integrerad kommunikationsplattform för samhällsservice och samarbete.

Primärt används Rakel för röstbaserad kommunikation, men det erbjuder även ett brett spektrum av andra funktioner och tjänster. Utöver tal kan Rakel användas för att visa användarnas geografiska positioner, sända nödlarm, skicka statusmeddelanden, hantera telematikdata, styra portar och skicka textmeddelanden. 

Här i Ystad har man i genomsnitt 1,5 utryckningar varje dygn. Uppdragen varierar stort – allt från brand, livräddning och trafikolyckor men även en del falsklarm. 
Varje uppdrag är unikt och det är svårt att förutse vad man kommer att möta. Trots att man får information från SOS Alarm är det inte alltid överensstämmande med det man möter vid ankomsten, vilket gör att man snabbt måste anpassa sig till oväntade situationer. Uppdragen kan vara både fysiskt krävande och innehålla tunga psykologiska inslag för brandmännen. För att hantera sådana situationer har man stödfunktioner inom teamet där man kan samtala och bearbeta händelser tillsammans.

En av de mest fysiskt krävande delarna av räddningstjänstens arbete är rökdykning. Detta innebär att man tränger in i täta brandrökmiljöer, oftast för att rädda liv eller släcka bränder. Rökdykning regleras av arbetsmiljömyndigheterna och kräver en särskild skyddsnivå.  
Vanligtvis klarar man inte av att rökdyka längre än tjugo minuter innan man behöver avlösning. Teamarbete är alltid centralt, och kommunikationen är extremt viktig då det många gånger kan handla om liv och död. Att ha förtroende för både utrustning och kollegor är oerhört viktigt i dessa situationer.

I Sverige bedrivs merparten av rökdykningen av den kommunala räddningstjänsten. Arbetsmiljöverket reglerar detta genom specifika föreskrifter som beskriver roller, utrustning, utbildning och medicinska krav vid rökdykning. Under rökdykning på land arbetar man alltid i par och bär skyddskläder, andningsapparater och strålrör. Utanför byggnaden finns en rökdykarledare som håller kontakt med rökdykarna via radio, en pumpskötare som säkerställer vattenförsörjningen och en arbetsledare. 
Roger berättar att vid extrema temperaturer upp till 300 grader inuti elden kan det hända att utrustningen smälter.

Efter en stunds fikaprat tar vi en rundtur i lokalerna, först till garaget där flera räddningsfordon står parkerade. Förutom brandbilar finns även ett par ambulanser och några bandvagnar här. Trots att bandvagnarna kan verka ovanliga för området förklarar Roger att de är oumbärliga här i Skåne där snön inte faller vertikalt utan snarare drivs horisontellt, vilket kan göra vägar och landskap svårframkomliga.

I anslutning till garaget finns omklädningsrummet och materialrummet där man förvarar och tar hand om utrustningen. Arbetsflödet är effektivt, med ett grovutrymme där man avlägsnar utrustning och kläder efter en insats. Allt hamnar direkt i tvättmaskiner och andra rengöringsanordningar. Därefter fortsätter utrustningen till nästa rum för torkning och packning inför nästa användning. Samtliga utrymmen och all utrustning hålls noggrant rena.

Här förvaras även all radiokommunikationsutrustning och här står flera Sepura SC20-terminaler på laddning på hyllorna. SC20 används främst som handterminaler, medan ett par SC21 används på kontoret. Dessutom finns äldre modeller som STP9000 och STP8000. 
Räddningsfordonen är utrustade med SRG3900 och SCG22. Förutom radiokommunikation använder man talgarnityr från Savox vid rökdykning, men man håller även på att implementera Interspiros Spirocom.

Det är fantastiskt att höra att fysisk träning är en del av arbetspasset på räddningstjänsten! Innan vi avslutar dagen tar vi en titt i träningshallen som ligger i källaren. Här har dagens arbetslag bytt om till träningskläder. 

Vi tackar  för ett mycket trevligt besök och lämnar brandmännen bland träningsmaskinerna.